Inledning
Ursprung
Släkten Knös härstammar från rusthållet
Knorren i Hangelösa församling i Källby pastorat i Västergötland och
Kinnefjärdings härad i Skaraborgs län. Gårdsnamnet Knorren kommer troligen från gårdens
läge vid en bäckkrök, alltså en knorr eller vridning på bäcken, enligt
ortsnamnsforskare.
Den första nybyggaren på Knorren var, från
omkring 1570, Anders (död omkring 1617). Anders var troligen gift med Kerstin.
Hon står antecknad som änka på Knorren 1628.
Anders och Kerstin hade sonen Olof Andersson
(född omkring 1605, död omkring 1662). Olof blev bonde på Knorren och gifte
sig med Ingrid Persdotter (född omkring 1610, död 1694).De hade sönerna Börge
Olofsson och Per Olofsson.
Börge Olofsson (född 1632, död 1711) blev hejderidare och tog namnet Knös.
Per Olofsson (född omkring 1639, död 1707; 68 år gammal) blev bonde på Knorren och gifte sig med Ingel Håkansdotter (född omkring 1650). Ur Magnus Gabriel De la Gardies mantalslängd för Källby för år 1678 står: "Per på Knorren sjuk". Per och Ingel hade sönerna Olof Persson (född 1678, död 1697), Håkan Persson och Johan Persson.
Håkan Persson (född omkring 1679, död 1730) blev bonde på Knorren och gifte sig 1707 med Ingrid Håkansdotter. De hade barnen Brita Håkansdotter (född 1708), Per Håkansson och Maria Håkansdotter. Per Håkansson (född 1712, död 1793) blev bonde på Knorren och gifte sig med Margareta Svensdotter (född omkring 1717, död 1795). Deras yngsta son Sven Persson (född 1747) gifte sig med Greta Carlsdotter. Sven flyttade med sin familj från Knorren 1804, till Över Hangelösa Bengtsgården.
På Knorren bodde samtidigt med Per Håkansson hans syster Maria Håkansdotter med familj. Maria (född 1714, död 1773) gifte sig 1735 med Håkan Jansson Hasselgren (född 1709, död 1773). Utav deras 7 barn var det bara Håkan Håkansson Hasselgren som blev gården trogen. Håkan (född 1747, död 1814) gifte sig 1770 med Margareta Andersdotter Kjellberg (född 1748, död 1826). Deras yngsta son Johannes Håkansson Hasselgren,(född 1773, död 1848) som också var nämndeman och häradsdomare, blev den sista bonden från släkten på den sista delen av Knorren som fortfarande var kvar inom släkten. Han gifte sig med Maria Lena Persdotter (född 1782, död 1855), dom var barnlösa.
Hejderidaren Börge Olofsson Knös (1/01)
bosatte
sig på, och ägde rusthållet Svinåsa i Ods församling i Ods pastorat i Västergötland
och Gäsene härad i Älvsborgs län. Under Svinåsa lydde "förr i
tiden" även gårdarna i Iglaholm, vilket skulle betyda att Börge ägde även
dessa. Vägen till Svinåsa gick tidigare söder ut mot sjön Sotens norra kant.
Denna skogsväg kallas än idag Knösavägen av ortsbefolkningen. Vägen gick
sedan vidare från sjön via Iglaholm till Od.
Efter Börges död övergick gården till
hans dotter Brita (2/04) och när hon dog 1750, troligen till hennes barn, innan
den lämnade släkten. Svinåsa delades i mitten eller i slutet av 1700-talet
och är idag tre gårdar. En av dessa gårdar övertogs i slutet av 1700-talet
av släkten Levinsson, som än idag efter fem generationer äger Svinåsa 1:5.
I Ods kyrka hänger än idag ett epitafium som Olof Knös (2/02) lät hänga upp 1744. På epitafiet är Börge och Gunnur avbildade tillsammans med de då ännu levande barnen, Petter, klädd i Älvsborgs Regementes uniform, Olof, klädd i prästdräkt, Christina och Brita. På epitafiet finns följande text under de avbildade personerna:
"Se här par echta folck, i Swinåhsa the bodde,
Gudsfruchtan redlighet i theras hiertan grodde.
Twå söner lefwa än, Twå döttrar lika så*
Som med sin far och mor afbildade här stå.
*Neml. Åhr 1744 tå detta moniument upsattes af Sonen
Ol: Knös."
Varför namnet Knös?
Varför valde Börge Olofsson namnet Knös? Något
svar finns förstås inte, men om vi slår upp ordet knös i Svenska Akademiens
Ordbok anges följande betydelser:
- i dialekter: backe, knöl, liten
kulle/berg, även toppen på ett berg.
- i fornsvenskan: troll, förskräcklig
man.
- i dialekter: förmögen man, mäktig man,
starkt djur, djävul.
- framstående man, duktig man.
- en baddare, en "huggare".
Ordet knösa (eller knusa) betyder klämma sönder,
slå sönder, krossa.
Börge Olofsson blev hejderidare i jägeristaten som ansvarade för kronans skogsförvaltning. Denna var organiserad enligt militär modell med riks- läns- och häradsvis förvaltning av skogs- och jaktvård. Befattningshavarna var officerare med uniform, gradbeteckningar och vapen. Högste chef var riksjägmästaren och sedan kom i rangordning överjägmästare, lantjägmästare, hejderidare, skogvaktare och skogsjägare.Under tider med risk för fientliga anfall organiserades "jägarna" i militärförband som stred i fält som dragontrupp. Börge Olofsson behövde alltså ha både ett "soldatnamn" och ett namn som gav honom status och pondus i sin yrkesutövning. Tyckte Börge att flera av ordet knös betydelser kunde vara lämpliga att anspela på? Kanske, - jag tror därför mer på att Börge valde Knös som soldatnamn för ordets betydelse, än att namnet skulle vara en bildning från gårdsnamnet Knorren. Att namnet Knös förekommet som soldatnamn framkommer också senare i texten.
Under de första generationerna skrevs namnet ibland Knöös, så gjorde bland annat Petter Knös (2/03) när han kvitterade sin officersfullmakt.
Andra Knösar
Efternamnet Knös är inte vanligt, men inte
alldeles ovanligt heller. Flera personer eller släkter med namnet Knös har
funnits eller finns både i Sverige och utomlands.
Andra Knösar i Sverige
Idag finns förutom Västgötasläkten Knös,
åtminstone tre släkter som har efternamnet Knös eller Knöös.
-Från Knösagården i Lövestad församling
i Skåne, kommer den Skånska släkten Knöös.
-En finlandssvensk släkt Knös, har släktgrenar
i Sverige.
-En Norrlandssläkt har dubbelnamnet
Henriksson Knös.
-I Sverige finns dessutom några släktnamn
som börjar med Knös, som till exempel Knösfelt och Knöstad.
I släktboken Västgötasläkten Knös (1898) anger Arvid Knös (6/08) ett antal personer som har burit namnet Knös. Därtill har jag under min forskning om Västgötasläkten Knös påträffat ytterligare personer som har burit namnet, här några exempel:
-I boken Härjedalens Ortnamn och Bygdesägner står om en gård i Svegs församling följande: "Gården skall hava namn efter en åbo Knös, vilken såsom soldat var ute i kriget i Pommern under Karl XI:s tid. ..... Namnet Knös berättas han hava fått, när han en gång slogs med en hop fiender. Sedan han slagit sönder sina vapen, tog han till trästycken, men då knöste han dem. Kungen, som stod i närheten och såg hans bedrift, flente och sade: "Hädanefter skall du heta Knös" och därefter fick han så heta och gården med honom."
-Jungfrun Christina Cecilia Knös vigdes 1679 i Tranemo församling med herr Carl Hård Carlsson.
-Soldaten och drängen Torsten Berntsson Knöös vigdes 1714 i Bollebygd församling med pigan Anna.
-I Kils församling bodde på gården Knöstad Jan Fredrik Gustafsson, född 1854, han blev indelt soldat och tog namnet Knös som soldatnamn. En ogift dotter Alma Jansson-Knös dog 1976 i Stockholm.
Andra Knösar i utlandet
-I Tyskland fanns en släkt Knös från början
av 1800-talet till mitten av 1900-talet.
-I Finland finns, som tidigare nämnts, en
finlandssvensk släkt Knös. Släkten kommer från byn Knösen i närheten av Närpes
i Finland, och har troligen tagit namnet från byn, som soldatnamn.
-I ett släktregister i USA finns åtta Knos,
varav två är kända och kommer från Västgötasläktens äldre gren. Två
andra av dessa Knos kommer från en dansk släkt, som fortfarande finns i
Danmark och där heter Knaus. Från vilken släkt de övriga fyra personer
kommer har inte kunnat fastställas eftersom avsända brev antingen kom i retur
eller förblivit obesvarade.
Knös i geografin
Troligen på grund av vad ordet knös
betyder, finns i Sverige minst ett tjugotal gårdar, byar, berg, uddar,
eller sjöar som heter Knös eller börjar med Knös, som till exempel Knösagården,
Knösamossen, Knösasjön, Knösen, Knöstad, Knösteviken, Knösö och i Hakkas
finns en gata som heter Knös Gränd.
(2009)