5/02
Anders Erik Knös, son till 4/07.
Student i Uppsala 1818. Fil.mag. i Uppsala 1824. Teol. kand. 1826. Prästvigd 1827. Teol. lic. 1830. Förste teologie adjunkt och kyrkoherde i Näs (03) 1832. Kontraktsprost 1833. Professor i praktisk teologi och kyrkoherde i Gamla Uppsala 1835. Teol. dr. 1844. Professor i exegetik 1850. Domprost i Uppsala 1852.
Född 1801-02-09 i Skara.
Död 1862-10-10 i Uppsala.
Gift 1833-08-11 på Sparresäter i Lerdala (16) med
Gabriella f Schönherr. (Hennes Anor) (Hennes Antavla)
Född 1814-04-22 på Sparresäter.
Död 1895-05-01 (i Vadstena) i Uppsala.
Dotter till: Kommersrådet Carl Johan Schönherr, född 1772-06-10, död 1848-03-28; gift 1810-09-09, i 2:a giftet, med Benedicta Charlotta f Billberg, född 1779-11-13, död 1864-11-22.
Anders och Gabriella begravda på Gamla Kyrkogården, Uppsala.
Barn:
Carl Johan, född 1834-05-31 6/01
Gustaf B, född 1836-12-06 6/02
O Wilhelm, född 1838-08-15 6/03
Emma H C, född 1842-03-26 6/04
Anders G, född 1843-07-27 6/05
Helena B J, född 1844-10-23 6/06
Theodor E, född 1849-06-05 6/07
Arvid E, född 1856-08-31 6/08
När Anders kom till Uppsala 1818 började han sin akademiska bana, som sina släktingar, på den filosofiska fakulteten, men övergick till den teologiska banan där han blev en respekterad teolog. Efter att han 1824 tagit sin magister examen, var han erbjuden docentur i tre olika ämnen, nämligen grekiska, latin och historia men valde teologin. Trots att Anders hade Swedenborgismen i arv från far, farfar och farbror förblev han högkyrkan och dess teologi trogen. Tvärt om verkande han för ett större inflytande för kyrkan, i samhället.
Vid sidan om sin akademiska bana i Uppsala var Anders mycket anlitad och engagerad i en mängd kommittéer. 1838-39 blev han ledamot av kyrkolagskommittén. Han var ledamot av 1841 års bibelkommission och medverkade vid provöversättningen av Nya Testamentet, som utkom 1861. Han var också ledamot av kommittéerna för nya predikotexter, ny kyrkohandbok och ny katekes. Anders var en av de drivande vid domkapitlets ”inkvisitionsprocess” 1840-44 mot den prästvigde Carl Johan Love Almqvist, för hans religiösa uppfattning i allmänhet och för hans uppfattning om äktenskapet i synnerhet, vilken Almqvist framförde i novellen ”Det går an”. Riksdagsman för prästeståndet i ärkestiftet åren 1844-45 och 1856-60.
(Läs mer om Anders i släktboken: Knös Västgötasläkten en släktredovisning.)
Litteratur av
Anders:
De flesta utgåvor ansluter till hans ställning som lärare och teolog. Efter hans
död utgavs Skrifter 1-2 (1863-65); tillsammans med C E Fahlcrantz och C J
Almqvist Ecklesiastik Tidskrift (1839-42), m.fl.
Litteratur om
Anders:
Predikan och personalier vid A.E.K:s jordfästning, C A Torén (1862); Minnesord
över Anders Erik Knös, N Carlén (1872).
Litteratur av
Gabriella:
Mina lefnadsminnen (1882).
(2017-01)