3/01
Andreas Knös, son till 2/02.
Student i Uppsala 1737. Fil.mag. i Uppsala 1743. Prästvigd i Skara 1747, därefter pastorsadjunkt hos sin far i Norra Vånga (16). Domkyrkoadjunkt i Skara 1749. Gymnasieadjunkt i Skara 1751. Kyrkoherde i Leksbergs pastorat (16) 1752. Rektor i Mariestad 1752, samma befattning som hans far haft. Lektor i Skara 1756. Lektor och kyrkoherde i Vinköl (16) 1757. Kontraktsprost där 1758. Lektor och kyrkoherde i Götene (16) och kontraktsprost i Kinna (15) 1767. Teol. dr. i Lund 1768. Domprost i Skara 1771.
Född 1721-02-03 i Mariestad.
Död 1799-05-29 i Skara.
Gift 1754-12-17 på Kvallsta i Östuna (03) med
Brita Hedvig f Wijnbladh.
Född 1735-03-15 i Karlskrona.
Död 1800-01-25 i Skara.
Dotter till: Kapten Carl Wijnbladh, född 1705-04-30, död 1768-03-06; gift 1731-10-15 med Sofia Lovisa f Ferber, född 1709, död 1787-11-03.
Andreas och Brita begravda i Knöska familjegraven på Gamla Kyrkogården i Skara.
Barn:
Olof, född 1756-03-21 4/01
Eva L, född 1758-12-01 4/02
Karolina S, född 1761-03-19 4/03
Carl J, född 1763-01-12 4/04
Andreas, född 1764-05-24 4/05
Carl A, född 1766-03-04 4/06
Carl Johan, född 1767-12-10 4/07
Anders, född 1769-02-01 4/08
Gustaf, född 1773-10-20 4/09
Andreas är stamfader för den äldre släktgrenen.
Riksdagsman för prästeståndet i Skara stift, 1769 och 1778, och då en av faddrarna vid kronprins Gustaf Adolfs dop. Uppförd på förslag till biskop, i andra rummet, 1767 och 1788. Uppförd på förslag till teol. professor i Uppsala 1770, men förbigicks. Ledamot av bibelkommissionen och ecklesiastikkommittén 1793.
När Andreas kom till
Uppsala 1737 antogs han på den filosofiska fakulteten. Där fångades han av den
Wolfska filosofin och skrev en avhandling om denna. Teologiska fakulteten
försökta stoppa hans disputation, för man misstänkte att Andreas inte hade den
riktiga ortodoxa inställningen i teologiska frågor. Uppsalateologernas
misstänksamhet mot Andreas ökade ytterligare när Andreas rycktes med i den
herrnhutiska väckelserörelsen. Därmed var den akademiska banan stängd och han
lämnade Uppsala för att bli präst, hos sin far i Norra Vånga. Domkapitlet ville
hålla koll på honom och utnämnde honom till domkyrkoadjunkt i Skara. Hans
sympatier för Swedenborgismen växte efterhand, trots att han inte hade någon
direkt kontakt med rörelsen. Han attackerades hårt av sina kollegor för sina
kontroversiella åsikter i teologiska frågor. Andreas var dock mycket respekterad
för sina teologiska kunskaper.
En mängd av hans skrifter och brevväxlingar finns bland den Knöska-samlingen i
Skara bibliotek.
(Läs mer om Andreas i släktboken: Knös Västgötasläkten en släktredovisning.)
Litteratur av Andreas:
Samtliga utgåvor är av teologiskt
praktiskt innehåll.
Institutionens theologiae practicae (1768);
Anmärkningar öfver Psalmboken och dess förbättringar (1769); Anmärkningar
öfver Pauli Epistel till de Romare (1776); Catechetiska Föreläsningar, 2
delar, (1779-80); Bref till N.N. om religionen och den sanna moralen (1784);
m.fl.
Litteratur om Andreas:
Svedenborgianismens historia i Sverige under
förra århundradet, R Sundelin (1886); Uppsala univ:s historia, C Annerstedt
(1913-14); A.K:s teologiska åskådning, R Josefson doktorsavhandling (1937);
m.fl.
Litteratur av Brita:
Några psalmer som idag finns i Svenska Missionsförbundets sångbok respektive i
Pingströrelsens psalmbok Segertoner.
(2011-05)